Jag tror jag tränat på tok för mycket för mina stackars nerver. Tanken var ju att den gedigna satsningen skulle lugna ner mig men jag har nog passerat en övre gräns där förberedelserna varit så stora att förväntningarna tenderat att följa med. För hur stor andel är det egentligen som har 190 cykeltimmar och 500 mil i bagaget inför en Vätternrunda? Jag har läst om folk som anses väldigt välförberedda med 200 mil. Som också klarar av sub-9h. Så mycket av min peppning går ut på att faktiskt försöka tagga ner. Även om jag har cyklat massvis med timmar i år är det trots det mitt första år på landsvägscykel. Under de senaste tre månaderna har jag cyklat mer än vad jag gjort i hela mitt liv tillsammans och däri ligger min svaghet. Jag är fortfarande nybörjare. Jag har aldrig cyklat 30 mil i sträck. Jag har två vändor på 20 mil och båda var jag rätt medtagen av. Jag var ordentligt seg mot slutet av Roslagsvåren och den var bara 135 km, låt vara i ett något högt tempo. Jämför man mig med en annan motionscyklist så har jag säkert cyklat mer i år men sällan sammantaget för hela livet. Gammal är alltid äldst. Jag vill inte behöva leva upp till någon annan förväntning än att faktiskt ta mig runt i ett någorlunda gott skick. Men jag är så nervös!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God jul på er alla! Akta er för juleköttbullarna, de är farligt goda....

Jahapp, började det nya träningsåret med att sluta blogga. Träningen fortsatte iaf, numera i regi av Stockholm City Triathlon. Har gått nybörjarkursen och är nu fullblodsmedlem. Vi har haft testdag och jag har visat framfötterna med ett dubbelpass sp...

Så här kan jag förstås också dansa.  

Hurra! Lagom tills man vant sig vid att bara lata sig är det så dags att smyga igång träningen igen. Mjukstart idag i bassängen, 2000 meter utan stress. Resten av dagen har gått åt till att snora och nysa, hurra för klorvatten! Mer än så blev det int...

Nedräkning pågår för fullt. I väntan har jag hittat Heavy Metals svar på Happy Hardcore.     ...