Klockan 07:15 i morse avgick Intercity-cykeln 904 från min port. Destination: Bålsta-Enköping-Strängnäs-Södertälje-Stockholm-hem. Tidsåtgång på nästan 8 h. Jag lyckades nollställa cykeldatorn i Strängnäs men det var minst 21 mil, jag skulle tippa på 21,5 med tanke på en del felkörningar och så. Rullsnittet på andra hälften var drygt 27 km/h och jag har för mig att det till Strängnäs låg över 28 km/h vilket i så fall får distansen att hamna närmre 22 mil. Men sen är jag inte alltid så snabb med att slå på och av plusklockan så det var helt enkelt så långt som det var och jag höll den hastighet jag höll. Riktigt seg efteråt men benen känns fortfarande okej.

*Varning för svammel*

Mellan Strängnäs och Södertälje gick det till en början riktigt bra och det kändes som det i medvinden gick som tåget. Efter att ett tåg svischat förbi kom jag fram till att det nog kanske mer gick som en traktor. Fem minuter senare körde en traktor med ett jättesläp ut efter mig och körde om mig. Det var en såndär EU-traktor eller nåt för det gick i 45. Givetvis skulle jag in på rullen efter, fatta baksuget på en sån. Det visade sig dock att traktorn körde ett lass med gödsel, som stänkte i fartvinden. Jävla skitrulle tänkte jag och hoppade av. Ytterligare ett par minuter senare drog en motorcykel modell 1940-talet förbi mig med hissad piratflagga. Den hade sidovagn och i sidovagnen satt en stor hund av obestämd ras med pilotglasögon. I Södertälje hittade jag ett gäng som varit nere i Mariefred en sväng så jag slog följe med dem en stund, vilket drog ned rullsnittet en bit. Tänkte att jag skulle dra ifrån dem men en tjej hängde på och eftersom jag tänkte att de andra nog också var bakom bromsade jag in lite och gjorde en körning. Det visade sig dock att de andra droppat av i ett litet motlut så det var bara tjejen och jag som låg och puttrade när vi vände oss bakåt. Skumt, jag tyckte att jag försökte hålla samma ansträngningsgrad hela tiden. Antingen lurar jag mig själv eller så är jag mer effektiv i motlut än övriga i gänget. Släppte iaf tjejen där och begav mig vidare själv. Tappade bort mig totalt och hamnade så småningom i Tumba (kan inte varit den bästa vägen). Efter Flemingsberg får man inte cykla på vägarna och cykelvägarna suger som sagt. De skyltar med små skyltar och gärna så att man inte hinner se skylten förrän man svängt fel. Harvade en himla massa innan jag stötte på en asiatisk kille som på engelska erbjöd sig att guida in mig till Södermalm. Han cyklade på en hybrid som gnisslade, men han höll en sådan fart att jag stundom hade svårt att haka på (vi snackar 38+ km/h på cykelvägar och för mig med 17+ mil i benen). Gick dock bra och till slut kom jag ut på den väg jag pendlar till ochfrån jobbet.

Tog med mig en kamera för att fota var tanken men det blev inte så mycket bilder. Men jag fotade iaf Strängnäsbron (som har jättefin utsikt men man kan inte stanna på den, bilden på bron är dock inte fin men får iaf vara bevismaterial A för dem som tvivlar på min runda) och min fina drickaflaska som uppenbarligen inte konstruerats med någon större eftertanke på väggtjocklek och dylikt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God jul på er alla! Akta er för juleköttbullarna, de är farligt goda....

Jahapp, började det nya träningsåret med att sluta blogga. Träningen fortsatte iaf, numera i regi av Stockholm City Triathlon. Har gått nybörjarkursen och är nu fullblodsmedlem. Vi har haft testdag och jag har visat framfötterna med ett dubbelpass sp...

Så här kan jag förstås också dansa.  

Hurra! Lagom tills man vant sig vid att bara lata sig är det så dags att smyga igång träningen igen. Mjukstart idag i bassängen, 2000 meter utan stress. Resten av dagen har gått åt till att snora och nysa, hurra för klorvatten! Mer än så blev det int...

Nedräkning pågår för fullt. I väntan har jag hittat Heavy Metals svar på Happy Hardcore.     ...